Här är jag
Gjorde ett personlighetstest efter ett tips på litealltmojligt.blogg.se
Jao, vad ska man säga... Jag har varierade talanger och tänk.. har alltid velat bli diplomat!
Din personlighetstyp:
Entusiastiska, kreativa och idealistiska. Kan göra nästan allt som intresserar dem. Socialt begåvade. Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar. Entusiastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer. Flexibla och öppna för argument. Många och varierade talanger och fritidsintressen.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Skådespelare, journalister, skribenter, musiker, konstnärer, konsulter, psykologer, entreprenörer, lärare, personalvetare, politiker, diplomater, TV-reportrar, marknadsförare, forskare, säljare, artister, präster, PR-ansvariga, sociologer, socialarbetare.
Det var en gång...
en flicka som fyllde 10 år den 20 juli. Hon satt med sin mamma, pappa hennes två bröder och den äldsta broderns flickvän och åt födelsedagsmiddag. Hon tror att det var älgkött. Hon var lite spänd och sådär busigt pirrig som man är på sin födelsedag. Senare under eftermiddagen skulle släkten komma på kalas och hon undrade så vad det var för paket hon skulle få!
Rätt som det var under middagen så sade flickans pappa att den ene broderns kompis fick lov att gå hem nu, flickans broder protesterade och tyckte det var drygt. Pappan blev lite arg och sa med skarpa papparösten att det var bara så det var. Alla blev lite tysta och tyckte det var lite konstigt men, maten var så god och det var ju födelsedag så det konstiga glömdes ganska snabbt.
Nu tog flickans mamma ordet och sa att hon och flickans pappa skulle berätta någonting för de alla. Flickan tyckte alltid det var otroligt spännande med överraskningar och nu var det ju tillochmed hennes födelsedag! Flickan tyckte det var rätt drygt att vara yngst av alla syskon och enda tjejen, tänk om det var så att hon skulle få bli storasyster äntligen? Tankarna virvlade runt i hennes huvud och hon tittade spänt runt bordet för att se om någon av de andra var lika spänd av förväntan som henne men hon kunde inte riktigt utläsa något i deras ansikten.
Mamman sa: "Jo det är så här förstår ni att eran pappa och jag har beslutat oss för att gå skilda vägar".
Flickan lyssnade, tänkte, lyssnade på meningen som hon sparat i huvudet efter att öronen transporterat den udda, konstiga, läskiga meningen in i hennes hjärna. Det första hon tänkte var rent bokstavligt, en skild väg. Ska vi bygga om vägen till huset? Ska det vara två vägar?
Flickan tittade på sin äldsta bror och såg att hans ögon var fyllda av tårar. Hon tittade på sin andra bror. Han tittade ned i bordet. Hon tittade på sig själv och insåg att det inte skulle bli två vägar till huset. Huset skulle inte bebos av alla numera. Hennes mamma och pappa skulle skilja sig. Bo isär. Inte vara gifta längre. De älskade inte varandra.
Flickan hörde att de fortsatte prata, de sa att det var inte barnens fel, det hade pågått länge i flera år. Då stannade flickan upp i sina tankar. I flera år? Flickan var yngst, 10 år, hur många år är flera år? Ville de inte bo ihop när hon föddes? Var det hennes fel?
Alla fortsatte att äta älgköttet fast flickans föräldrar inte skulle vara gifta längre. Midadgen fick ju lov att klaras av, flickan skulle ju ha kalas för hon fyllde ju 10 år, den stora damen!
Flickan undrade inte längre vad som skulle finnas i hennes paket. Hon undrade vart hon skulle bo. Hur skulle pappa klara sig. Hur skulle vi klara oss? Flickan kände på sin nya titel: Skilsmässobarn. Nu var hon inte bara 10 år längre, hon blev skilsmässobarn också.
Grattis på födelsedagen.
Rätt som det var under middagen så sade flickans pappa att den ene broderns kompis fick lov att gå hem nu, flickans broder protesterade och tyckte det var drygt. Pappan blev lite arg och sa med skarpa papparösten att det var bara så det var. Alla blev lite tysta och tyckte det var lite konstigt men, maten var så god och det var ju födelsedag så det konstiga glömdes ganska snabbt.
Nu tog flickans mamma ordet och sa att hon och flickans pappa skulle berätta någonting för de alla. Flickan tyckte alltid det var otroligt spännande med överraskningar och nu var det ju tillochmed hennes födelsedag! Flickan tyckte det var rätt drygt att vara yngst av alla syskon och enda tjejen, tänk om det var så att hon skulle få bli storasyster äntligen? Tankarna virvlade runt i hennes huvud och hon tittade spänt runt bordet för att se om någon av de andra var lika spänd av förväntan som henne men hon kunde inte riktigt utläsa något i deras ansikten.
Mamman sa: "Jo det är så här förstår ni att eran pappa och jag har beslutat oss för att gå skilda vägar".
Flickan lyssnade, tänkte, lyssnade på meningen som hon sparat i huvudet efter att öronen transporterat den udda, konstiga, läskiga meningen in i hennes hjärna. Det första hon tänkte var rent bokstavligt, en skild väg. Ska vi bygga om vägen till huset? Ska det vara två vägar?
Flickan tittade på sin äldsta bror och såg att hans ögon var fyllda av tårar. Hon tittade på sin andra bror. Han tittade ned i bordet. Hon tittade på sig själv och insåg att det inte skulle bli två vägar till huset. Huset skulle inte bebos av alla numera. Hennes mamma och pappa skulle skilja sig. Bo isär. Inte vara gifta längre. De älskade inte varandra.
Flickan hörde att de fortsatte prata, de sa att det var inte barnens fel, det hade pågått länge i flera år. Då stannade flickan upp i sina tankar. I flera år? Flickan var yngst, 10 år, hur många år är flera år? Ville de inte bo ihop när hon föddes? Var det hennes fel?
Alla fortsatte att äta älgköttet fast flickans föräldrar inte skulle vara gifta längre. Midadgen fick ju lov att klaras av, flickan skulle ju ha kalas för hon fyllde ju 10 år, den stora damen!
Flickan undrade inte längre vad som skulle finnas i hennes paket. Hon undrade vart hon skulle bo. Hur skulle pappa klara sig. Hur skulle vi klara oss? Flickan kände på sin nya titel: Skilsmässobarn. Nu var hon inte bara 10 år längre, hon blev skilsmässobarn också.
Grattis på födelsedagen.
Lacktights, cyklar och båt
Fina helgen fine helgen, den tar mig närmare min semester! I like it. Jag och Micke var mäktigt friluftiga i söndags, gick ut och promenixade i skogen minsann innan frukost. Fina grejer... Sen åkte vi ut med båten och friluftade oss ännu mera...
Se upp för jätten i fronten.. haha! Ägg-face!
Vidare var det jobb igår morse och utanför jobbet i Karlstad, stadsdelen Herrhagen en måndagmorgon, självklart.. så är detta en helt normal syn. Min fråga är bara... vad hände där?
Till slut vill jag bara starkt och mäktigt fastslå att mina tights är det snyggaste som skådats på länge. De smiter åt på mina falukorvsben på ett högst angenmäts sätt och det är fan så snyggt. Därmed basta!
Se upp för jätten i fronten.. haha! Ägg-face!
Vidare var det jobb igår morse och utanför jobbet i Karlstad, stadsdelen Herrhagen en måndagmorgon, självklart.. så är detta en helt normal syn. Min fråga är bara... vad hände där?
Till slut vill jag bara starkt och mäktigt fastslå att mina tights är det snyggaste som skådats på länge. De smiter åt på mina falukorvsben på ett högst angenmäts sätt och det är fan så snyggt. Därmed basta!
Luft i kroppen från fjäll och Orsa..
Uj uj.. racerhelg minsann! Kosan styrde mot Orsa på fredagseftermiddagen och lite salig och ´örtjust i min memorylane blev jag... Det första jag möttes av när jag körde in mot Orsa var detta... Helt ärligt så är det här i princip det enda jag saknar härnere i Värmland, att vara omgiven av berg... Det är lite för platt här nere! Jag vill ha kurvor, berg och dalar! Det räcker inte med mina kurvor!!!
Jag sov i Orsa och kom till min mammas lägenhet... ligger på tredje våningen, en etta... Tadaaaa; 29 grader varmt inne i lägenheten... Pucko-sol... det var som att andas in ljummen infisen bastuluft.. det gick inte att vara där så jag traskade helt sonika ned till campingen (the place to be in the summer in Orsa) och tänkte gå till Strandserveringen... Döm om min förvåning när jag möts av en spelhall och snoriga skatebarn där mitt forna hak legat!!! Jag hör dock musik och Orsiga röster och tar mig ut på festplatsen där det numer tydligen står ett rött fint hus på den gräsplätt där man så många somrar rumlat runt.. Jag blev sittandes på denna fantastiska instans ända till stängning som var mäktiga 01.00 i storstaden Orsa, begav mig till min nya bastu i Orsa och somnade - NOT...
Lördagen åkte jag till Mora för att möta upp med mina bröder och våran pappa som vi skulle röva med oss till Grövelsjön, fjäll i Dalarna ca 1 km från Norge. Vi hade en liten roadtrip tillsammans, firade våran pappas 60årsdag. Det var fantastisk mat, sagolikt vin, underbar konjak och det finaste sällskapet man kunde ha haft!
Jag är inte friluftsmänniska nånstans i min kropp.. men det här kunde till ochmed jag ta till mig!!!
Jag har fått energi och kommer att leva länge på det här.. Här kommer lite smakprov i bildform....
Mys i rummet innan middag på Fjällstationen
60åringen
Berg berg berg....
Fulufjället...
Snö i juli!!!
Utsikt....igen...
Jag och min pap! Hrrm.. man är inte så fager syn efter vandring i fjällen... tur att man har sin mascara och kan bättra på sig när man kommer hem!
Mys och kram på er vänner!
Jag sov i Orsa och kom till min mammas lägenhet... ligger på tredje våningen, en etta... Tadaaaa; 29 grader varmt inne i lägenheten... Pucko-sol... det var som att andas in ljummen infisen bastuluft.. det gick inte att vara där så jag traskade helt sonika ned till campingen (the place to be in the summer in Orsa) och tänkte gå till Strandserveringen... Döm om min förvåning när jag möts av en spelhall och snoriga skatebarn där mitt forna hak legat!!! Jag hör dock musik och Orsiga röster och tar mig ut på festplatsen där det numer tydligen står ett rött fint hus på den gräsplätt där man så många somrar rumlat runt.. Jag blev sittandes på denna fantastiska instans ända till stängning som var mäktiga 01.00 i storstaden Orsa, begav mig till min nya bastu i Orsa och somnade - NOT...
Lördagen åkte jag till Mora för att möta upp med mina bröder och våran pappa som vi skulle röva med oss till Grövelsjön, fjäll i Dalarna ca 1 km från Norge. Vi hade en liten roadtrip tillsammans, firade våran pappas 60årsdag. Det var fantastisk mat, sagolikt vin, underbar konjak och det finaste sällskapet man kunde ha haft!
Jag är inte friluftsmänniska nånstans i min kropp.. men det här kunde till ochmed jag ta till mig!!!
Jag har fått energi och kommer att leva länge på det här.. Här kommer lite smakprov i bildform....
Mys i rummet innan middag på Fjällstationen 60åringenBerg berg berg.... Fulufjället... Snö i juli!!! Utsikt....igen... Jag och min pap! Hrrm.. man är inte så fager syn efter vandring i fjällen... tur att man har sin mascara och kan bättra på sig när man kommer hem!Mys och kram på er vänner!
Överblödig
Igår var vi på teater i min hemstada Kristinehamn. Ronja Rövardotter, helt fantastiskt!!!
Men, jag undrar bara,,, jag är överblödig tror jag.. när jag tittade mig omkring när jag kom in på läktarplatserna så blev jag så glad för skådespelarsällskapets skull att det var så mycket folk så jag blev lite tårögd, sedan grät jag när Ronja föddes, SkallePer dog och till sist när vi applåderade och ensemblen fick blommor.
Jag är dessutom varm. Klimakteriet?
Aha... det var sommaren bara och det faktum att jag är överblödig. Gråter när jag ser de patriotiska familjerna i USA få nya överbyggda hus med glittriga väggar och kök från Sears i Extreme Home Makeover.
Jaja...det är bara att acceptera..!
Rock on!
Men, jag undrar bara,,, jag är överblödig tror jag.. när jag tittade mig omkring när jag kom in på läktarplatserna så blev jag så glad för skådespelarsällskapets skull att det var så mycket folk så jag blev lite tårögd, sedan grät jag när Ronja föddes, SkallePer dog och till sist när vi applåderade och ensemblen fick blommor.
Jag är dessutom varm. Klimakteriet?
Aha... det var sommaren bara och det faktum att jag är överblödig. Gråter när jag ser de patriotiska familjerna i USA få nya överbyggda hus med glittriga väggar och kök från Sears i Extreme Home Makeover.
Jaja...det är bara att acceptera..!
Rock on!
